Vårt lilla mirakel har anlänt!
Född: Måndag den 6 Februari klockan 22:26.
Vikt: 3665g
Längd: 56cm
Allt gick jättebra och alla tre mår bra. Vi är obeskrivligt lyckliga. (:
Senaste Nytt!
Denna eviga väntan!
Robin skriver...
Jaha, de enda vi gör nu är att vänta. Den lille verkar verkligen trivas där inne i den varma magen. Imorgon är det en vecka över beräknat. När tror ni att han kommer? (:
Vecka 37 - Uppföljning !!
Vecka 37 - Snart bara 2 veckor kvar...
- MAGEN: Vecka 34 !
Vecka 34 - Angånde hyreskontraktet!
Robin skriver ...
Sparkar som aldrig förr!
Vecka 29 - Mammagruppen m.m.
Jag har nu börjat på sjukgymnastik, för att det bland annat ska bli lättare för min rygg att bära Kevin men även för att jag sedan jag var 10 år haft problem med ryggen. 1 gång i veckan går jag dit, och det funkar bra. Vissa övningar kan jag inte göra, för det gör för ont i magen då, men hon anpassar övningarna efter vad jag klarar av. Jag kommer få gå på sjukgymnasit läge, för jag har väldigt lite muskler i ryggen, men det gör inget. Snart har jag frikort och då behöver jag inte tänka på det ekonomiska. =)
I tisdags förra veckan var jag på mammagruppen för första gången. Det var roligt! Robin var med mig, men som ensam kille så var det nog inte lika kul för honom. Denna veckan ska jag gå själv, för Sandra och Linus, Robins kompis och son går i samma grupp, så då känner jag i alla fall någon. Sen är det även en som också precis har börjat, som ska föda nästan samtidigt som mig. Ska försöka lära känna henne lite bättre, eftersom hon också ska få en liten kille. I torsdags var jag, Robin, Sandra, Linus och Jens på Ullared för att bland annat köpa lite barnsaker till Kevin. Det blev en hel del saker, men det kostade mindre än vad jag trodde. Vi köpte bland annat ett regnskydd till barnvagnen, spjälsängsskydd, sparkdräkt, täcke+kudde, men kudden får han när han är äldre, bäddset, lakan, dräggellapp, nässug m.m.
Tänkte nu berätta lite om hur jag och Kevin mår just nu. Jag känner mig tjock, och Kevin hjälper inte direkt till att minska på min mage. Han växer och trycker ut magen, så det ibland kan bli lite "jobbigt". Sen har han även börjat sparka mig i revbenen, så det är ganska ömma nu. Men utöver att han sparkar lite i revbenen, börjar bli extremt tung och att jag blir andfådd väldigt lätt, så är han en underbar busig kille där inne, och det är skönt att veta att han lever och är som barn i magen ska vara.
Vecka 27 - Barnvagn inhandlad!
hade kommit. Vi åkte naturligtvis direkt ochVecka 27 - "Hela havet stormar"
Vecka 24 - Magen växer !
Vecka 23 - Mer en halvägs
Fosterrörelser och Hjärtslag
Camilla skriver...
28 augusti
Jag låg med Robin och hans mamma i soffan och tittade på tv när jag plötsligt kände en spark i magen. Jag blev väldigt chockad och lade min hand på magen. Då kände jag det igen, jag kan för första gången känna Kevin sparka. Det var verkligen en läskig, men cool upplevelse. Men när Robin skulle känna så ville han inte sparka längre. Kände mig lite elak som fick uppleva det själv men det var inget jag kunde styra.
Robin skriver...
Det var fruktansvärt frustrerande att inte jag fick uppleva första sparkarna samtidigt som Camilla. Men det dröjde inte alls länge tills jag fick känna nånting röra sig inne från magen. Redan dagen efter när vi hade gått och lagt oss för att sova så började Kevin sparka igen, och då fick jag känna en rejäl spark. Jäklar, det var en riktigt häftig upplevelse.
Camilla skriver...
30 augusti
Idag var jag och Robin hos barnmorskan. Vi fick då för första gången höra hjärtslagen i en apparat som liknade en radio. Det slog snabbt och tydligt, 168 slag i minuten tror jag det var, vilket var helt normalt. Vi bestämde oss även för att byta till mödravårdcentralen i Kungsbacka, eftersom vi ska bo och gå våran föräldrarutbildning där. Den 23 september ska vi dit och träffa våran nya barnmorska.
Robin skriver...
Vi berättade förstås för vår barnmorskan att vi hade känt sparkarna och då såg hon faktiskt väldigt förvånad ut. Tydligen var det inte så jätte vanligt att man kände fosterrörelser så tidigt i graviditeten, speciellt inte när det är första barnet. Sedan fick vi även lyssna på hjärtslagen innefrån magen med en apparat som såg ut som en gammal radio. Men de var riktigt häftigt att man kunde höra så klart och tydligt.
Camilla skriver...
4 september
Jag börjar mer och mer känna Kevin sparka i magen och nu behöver jag inte ens hålla handen på magen för att veta när han sparkar. Ibland är det hårt och ibland lite lösare. Men varje gång jag känner en spark så vill Robin också känna. Det är underbart att han bryr sig så mycket om vårat barn och vill dela allt med mig. Bättre pappa än Robin kan man inte få till sitt första barn och det är skönt att veta att han finns där när det gör som ondast i kroppen.
Magen just nu [Vecka 18]
- Bloggen om hur allt förändrade våra liv.
Camilla skriver...
Jag kände på mig innan graviditetstestet att jag redan var gravid, mensen var försenad, jag hade ont i brösten och mådde illa. Men när vi gjorde testet fick vi svaret. Det var kl 05.00 på fredagsmorgonen den 18e april. Var så kissnödiga, nyfiken och kunde inte somna om så jag väckte Robin och vi gjorde testet. Det visade som ni kanske redan har förstått att jag var med barn. Sen somnade vi om, men när jag vaknade igen kändes det inte verkligt, även om testet låg där. Så några veckor senare gjorde vi ett till, det visade likadant.
Livet att bli förälder var både skrämmande och roligt för mig. Mitt liv är inte helt perfekt men jag kände ändå att jag inte ville ville ta bort det, inte Robin heller, så vi valde att behålla det. Det är ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv och jag är jättelycklig att jag ska bli mamma.
För mig blev det självklart en chock, fast en väldigt omtumlande glad sådan. Det som började röra sig i mitt huvud var en massa oro, om hur detta ska gå. Med ekonomi och boende m.m. Samtidigt älskar jag Camilla väldigt mycket så de kändes bara normalt att skaffa familj med henne. Alltså tanken var samtidigt helt underbar, jag ska bli pappa! Kan man verkligen tänka sig mig som en fadersgestalt kan man undra, men så får det bli.
Från och med nu började jag ändra på min livstil. Jag har slutat med att gå ut och festa, slutat med alkohol, söka jobb, bokat teori och uppkörning för körkort, skrivit in oss i förturskön på bostadsförmedlingen, börjat le fånigt mot andra som väntar barn osv. Men allvarligt talat, nu när man själv ska bli pappa, man ser verkligen gravida och barnvagnar exakt över allt, sjukt.
Igår gjorde vi det första ultraljudet. Det var något av de häftigaste och underbaraste jag gjort. Det är nu jag faktiskt förstår att jag har något inom mig och hur barnet mår. De smetade på något klet på magen och började röra ultraljud instrumentet. De första sekunderna innan man såg barnet var jag rädd att de inte skulle vara ett barn i magen men när den synades på skärmen fick jag tårar i ögonen. Robin tog min hand i sin och vi såg tydligt hur vårat barn låg där och sög på handen. Den låg jättefint, såg allt tydligt. Hjärtat, armen, huvudet, näsan, ja, nästan allt. Sen började hon "visa runt" i magen och berättade om vad vi såg, bland annat könet och sen mätte hon huvudet, hjärtat, och lite till. Allt såg bra ut och hon kunde se att jag var i vecka 18.
Sen var det dags för att ta kort, men då ville inte barnet samarbeta. Den skulle skruva på sig, slänga med huvudet och sätta sin hand i munnen. Men några bra kort blev det i alla fall, 6 st. Den 22 januari är den lille beräknad komma, får se om den vill komma då, eller om den trivs att busa i mammas mage så det går över tiden, vi får väl se. Men det var en väldigt cool upplevelse och man förstår nog inte förrän man själv får se sitt barn.
Här under ser ni en underbar ultraljudsbild från igår
För er som undrar vad vi såg för kön så blir det en Kevin Mattias Svensson.
Camilla och Robin skriver...
